Juki – Industrisymaskiner

Industrisymaskiner finns i ett antal former: flatbordmaskiner, pelarmaskiner, sockelmaskiner, blockformmaskiner, friarmsmaskiner höger och friarmsmaskiner med avmatning (“feed-off-the-arm”).

Hos oss hittar du 1-nåls industrisymaskiner, 2-nåls industrisymaskiner, flernåls industrisymaskiner, overlockar, dubbellockar, kedjemaskiner, täcksömsmaskiner, langetteringsmaskiner och pälssömnadsmaskiner för herr- och damkonfektion, möbel, bädd, bilinredning, markiser, tält, kapell, tapetserare, skrädderier, filter, gardin, skor, lampskärmar, remtillverkning, sadelmakeri och ortopedi.

Juki DDL9000B-00

1-nåls raksöm

2-nals

2-nåls raksöm

Juki MO6700DA

Overlock

ZigZag LZ2280A

ZigZag

Täcksöm MF7900

Täcksöm

Kedjesöm MS3580

Kedjesöm

Knapp LBH1790A

Knapphål

Tränsmaskin LK1900B_P12

Träns

Automatsymaskin AMS-210EN

Automat

1-nåls friarmsmaskin LS2342_photo_1

1-nåls friarm

Pelare

Stygntyper

Industrisymaskiner finns med en mängd olika stygntyper, de vanligaste är kedjestygn, skyttelstygn och overlockstygn. Skyttelstygn, stygntyp 301, är förmodligen den vanligaste stygntypen. Den ger en söm som i dagligt tal benämns raksöm, vanlig söm eller skyttelsöm. Några av anledningarna till att användningsområdet är så stort för skyttelsömsmaskinerna är:

  • Att stygnet är returbart (fram och back) och ser likadant ut från båda sidor (under förutsättning att stygnbildningen sker på rätt sätt)
  • Att den ger den tätaste stygnbildningen. Detta gör att sömmen får minimalt glapp när tygdelarna dras isär
  • Att den har den lägsta trådåtgången
  • Att den ger ett behagligt “grepp” och känns jämn vid beröring
  • Att skyttelsömsmaskiner i regel har lägre investeringskostnad än maskiner med andra stygntyper
  • Att skyttelsömsmaskinen har ett brett användningsområde och därför kan användas i ett stort antal sömnadsoperationer

Huvudklass och underklass

Det är viktigt att hitta den rätta maskinen för sin produktion för att uppnå bästa resultat. För att identifiera symaskinen med avseende på konstruktion och användningsområde används klassbeteckningar uppdelade i huvudklass och underklass.

Följande kriterier avgör uppdelningen i huvudklasser:

  • Stygntyp
  • Nålantal
  • Transportsystem (exempelvis undermatning, övermatning, nålmatning, alternerande matning, nål- och alternerande matning eller pullermatning)
  • Griparsystem
  • Byggnadsform

Följande kriterier avgör uppdelningen i underklasser:

  • Sömnadsutrustning
  • Stygnlängd, maximal
  • Kantskärningsanordning
  • Griparstorlek (endast för maskiner med stygnklass 300)
  • Hjälpmedel